Sa jag mycket att stå i?

Ja inte vet jag hur man annars ska förklara att under lördagen så gick Dome & Roger tvärs över gatan till Caprabo för att köpa lite glass till efterrätt någon gång vid 16.30.
Tura fick följa med....TILL Caprabo...Inte förrän efter glöggen hos Anna, precis i början av fotbollsmatchen vid 21.30-tiden upptäcktes att Tura INTE fått följa med HEM!!!
Dome rusade ner till Caprabo och kom hem, alldeles blek i ansiktet...Hon satt självklart inte kvar i snålblåsten 5 timmar senare...
Usch, det vart en jobbig stund, men det var inte mycket mer att göra än att ringa polisen, som inte fått in någon herrelös hund, samt hundstallet eller vad man ska kalla det, men inget napp där heller.
Dome satte upp en lapp på samma ställe där Tura suttit bunden och sen var det bara att hålla tummarna och telefonen påslagen...
På söndag eftermiddag ringde en äldre dam, hundälskare och själv stolt ägarinna till 5 hundar och skällde ut Dome efter noter! Hon hade "räddat" en skakande Tura och bett 2 bekanta ta hand om henne över natten då hon själv inte kunde med alla sina egna hundar.
Dome åkte direkt och hämtade Tura som verkade haft det hur bra som helst...
Hon blev glad när han kom men inte mer än en vanlig dag...Hade tydligen ätit gott, sovit hur bra som helst på egen filt och lekt med de "2 herrarnas" lilla yorkshire-tik :-) .
Kanske hade hon hellre stannat där i lugn och ro än att komma hem till vårt upp och nervända liv med Greta som konstant drar henne i pälsen och stjäl uppmärksamheten....